Handelsbanken Kortränta Defensiv

Kvartalet präglades av en tydlig omsvängning i marknadens förväntningar på framtida styrräntor, samtidigt som den globala riskaptiten var god. Den amerikanska centralbanken (Fed) sänkte styrräntan vid två tillfällen till intervallet 3,50–3,75 %. Samtidigt justerade marknaden ned förväntningarna på räntesänkningar från den Europeiska centralbanken (ECB), där nästan hela sannolikheten för en sänkning under 2026 togs bort. I Sverige började marknaden i stället prisa in en räntehöjning från Riksbanken under 2026.

Den ettåriga räntan på svenska statspapper steg med cirka 15 räntepunkter under kvartalet, medan tremånadersräntan rörde sig inom intervallet 1,85–1,95 %. Utvecklingen för högkvalitativa företagskrediter var överlag stabil. Periodvisa uppgångar i kreditriskpremier skapade dock attraktiva investeringsmöjligheter. Året avslutades med ett förbättrat risksentiment, en aktiv primärmarknad och kreditriskpremier som föll till historiskt låga nivåer.

Korträntefondens genomsnittliga ränta låg under perioden strax under 2,2 % till omkring 2,3 %. Exponeringen mot kreditrisk har hållits låg jämfört med historiska nivåer. Innehav inom konsumentkrediter har minskats, medan exponeringen mot banker och fastigheter har ökats. Den aktiva ränterisken har varit nära noll. Fonden har samtidigt haft en försiktig positionering för högre svenska räntor relativt omvärlden samt skydd mot uppåtrisker i svensk inflation. Andelen statspapper ökade något.

Inför 2026 bedömer vi att sannolikheten för ytterligare räntesänkningar från både ECB och Fed är högre än vad marknaden i dagsläget prissätter. I Sverige har den ekonomiska aktiviteten visat vissa tecken på återhämtning, och en expansiv statsbudget för 2026 talar emot ytterligare sänkningar från Riksbanken. Samtidigt pekar låga inflationsutfall i början av året, en stark krona och osäkerhet kring hushållens sparbeteende i motsatt riktning.

Stigande riskpremier på längre löptider internationellt talar sammantaget för fortsatt brantare avkastningskurvor. Nedsiderisker kopplade till den amerikanska arbetsmarknaden, höga värderingar på många aktiemarknader och mycket låga kreditspreadar kan dock leda till perioder av ökad riskaversion. Riksbankens minskade balansräkning och statens ökade upplåning bedöms samtidigt bidra till att hålla uppe korta svenska marknadsräntor. Mot denna bakgrund eftersträvar fonden en neutral till något lång ränteexponering samt en reducerad kreditrisk, utan att ge avkall på avkastningen. Utvecklingen av vakansgrader inom kontorsfastigheter följs fortsatt noggrant, då detta utgör en riskfaktor för sektorn.

Huvudfokus i fonden ligger på låg risk och hög likviditet.