Förvaltarkommentar andra kvartalet 2026Fonden utvecklades positivt under kvartalet som präglades av stor osäkerhet kring hur situationen i Mellanöstern påverkar konjunktur- och inflationsutsikter. I inledningen av konflikten steg korta marknadsräntor tydligt, då marknaden diskonterade att centralbanker skulle tvingas höja räntor till följd av stigande inflation. Riskaptiten förblev dock relativt hög trots ökad volatilitet. Den relativt obekymrade synen på tillväxtutsikterna bör enligt vår bedömning fortsatt vägas mot den underliggande osäkerheten. Importtullarna har visserligen minskat något, men USA:s oförutsägbara handelspolitik och utrikespolitiska inriktning är fortsatt en risk. En central fråga är om USA:s tullar leder till en justering i bytesbalansen och därmed i globala finansiella flöden, eller om det i stället sker en anpassning från dollartillgångar som driver denna omställning. Kriget i Ukraina fortgår. Ytterligare risker är höga värderingar i amerikansk tech samt osäkerhet kring hållbarheten i flera länders offentliga finanser.
Iran-konflikten drev upp oljepriserna kraftigt, vilket ökade inflationsoron och fick marknaden att gå från förväntningar om räntesänkningar till prissättning av höjningar från den amerikanska centralbanken, Europeiska centralbanken (ECB) och Riksbanken. ECB höjde räntan med 25 bps under kvartalet. Enligt vår bedömning är det dock inte självklart att räntehöjningar är rätt svar på en utbudsdriven inflationsimpuls från energi. Avgörande blir inflationens varaktighet, dess spridning till övriga priser samt effekterna på efterfrågedriven inflation.
Vi bedömer att marknaden i nuläget underskattar de negativa tillväxteffekterna. I Sverige väntas sänkt matmoms dessutom dämpa inflationen tydligt de kommande månaderna, samtidigt som Riksbanken bedömer att efterfrågan redan är otillräcklig.
Mot bakgrund av en negativ global asymmetrisk riskbild har fonden upprätthållit en övervikt i AAA-ränterisk, vilket bidrog positivt till relativ avkastning under maj och juni. Övervikten i säkerställda bostadsobligationer samt obligationer i svenska kommuner och mellanstatliga organisationer gav ett neutralt bidrag. Innehav i inflationssäkra statsobligationer bidrog tydligt positivt, liksom övervikten i statsobligationer relativt swapräntor.